Äntligen fredag

Hinner inte skriva så mycket... eller nästan ingenting egentligen. Ska sova alldeles strax. Pratar med Sofia <3 på msn, vilket är ovanligt! Vi brukar aldrig vara inne på varandras "msn-tider".
Här får ni lite dikter iaf, tänk att jag skulle få en karriär på dikta. xD

En saknad så stor
Ingen vet
Ingen kan förstå
Hur ont det gjorde igår

Tittade på kortet av dig
Kände saknaden av något stort inom mig
Saknaden var en längtan gjord av drömmar om hur det kunde ha varit
Om inte du hade vandrat ifrån mig
Långt härifrån
Bortom allt ont och svårt

Försök att förstå

Att det svåra som du såg
Var min skugga av sorg
Det var den som fick dig att förstå
Att jag inte kommer att gråta en tår
Du hade fel
Jag grät i några år

Dina tunga och allvarliga ord
Dem trodde jag inte på
Att du skulle göra det du sa
Var tusen mil bort från mina tankar

Jag ska vara ärlig
Att mina tankar inte endast kretsade runt dig
Dem var ägnade till
En annan själ som fanns
Men tro mig nu
Jag skulle vilja vara tusen ljusår härifrån
Känna din värme
Som en trygghet runt min kalla kropp
Hos dig
Med dig

Ingen förstår
Att det faktiskt är dig jag saknar

Jag såg inte det jag hade
Och jag antar att det är rätt
Att du fick mig
Att vakna från mig själv

Du var värd mer
Än mig

Förlåt
Men min vilja är för stor
Jag kommer till dig
Kan inte glömma din själ
Längtan är för stor
Efter dig

Trots att det har gått år
Detta hände inte igår
Känns smärtan så enorm

Snälla förlåt
Jag klarar inte mig
Är på väg hem till dig
Om du låter mig komma in
Hoppas du förstår

Jag står här utanför
Skuggorna tog mig
Så varm och skönt
Knackar på din dörr

Svårt att förklara hur
Jag ska kunna ta mig ur
Detta nu
Jag är fast
I konungens land

Försök nu förstå
Hur långt jag kunde gå
Jag älskar dig

Så jag ber dig

Förlåt mig...

-

Jag är less
På ditt
Oroväckande sätt
Det enda du tänker på
Är att få bevisa för mig
Att du är så mycket bättre på alla sätt
Men vet du vad?
Här är en protest
Mot ditt oroväckande sätt

Hur kan du gå och tro
Att du har rätt
Har du fan inget vett?
Min ilska
Den gror
Bäst du försvinner nu
Innan den blommar ut

Ditt
Oroväckande sätt
Får mig likt en blixt
Så snabb och stor
Att reagera på ett konstigt sätt
Som absolut inte innehåller något vett...

Att älska dig
.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0